Jag är så arg, arg på livet. För jag är inte lika positiv som andra som alltid ser det "bra" ur allt dåligt. Det måste inte finnas nått bra med allt! Då kan det lika gärna finnas nått dåligt med allt också. Och då får man höra "man väljer hur man vill se på saker blablabla". Öh jaha? Oftast så har man med sej gener och ett socialt arv också. Och ja, jag vet att jag tar åt mej för mycket av minsta lilla också, det är väl så min hjärna är byggd. Och nu vet jag att en person sitter och säger åt mej i tankarna att jag själv har sagt att man kan välja hur man vill ha sitt liv. Ja jag vill väl ha det skit då, tydligen. Bra för mej, trevligt för mej. Men just nu när det är skit, vad ska jag göra då? (Nej allt är inte skit) Jag BEHÖVER nån som säger åt mej att skärpa mej ibland och nån som säger åt mej att sluta. Det behöver nog alla ibland, jag råkar kanske bara behöva det lite mer.

Jag vet inte vad jag ska göra, jag får panik. Sitter med den där jävla tentan och orden vill inte flytta sej från böckerna till datorn. Det går inte, det händer inget. En fjuttig liten sida har jag fått ihop, det fattas 4-5-6 sidor... Jag kan inte tänka, eller jo, men på fel saker. Och så får jag panik och ont i magen och ont i huvvet. Kan inte sova. Är så trött så det känns som att ögonen rullar runt ett varv varje gång jag blinkar. Jag får panik! På riktigt. Har flera rester att göra som säkert inte tar så lång tid, men jag vågar inte prova, dom bara ligger och växer i magen eller nått. Har 37.5 jävla skitpoäng som inte kommer in i ladok, som inte kommer till CSN som inte omvandlas till pengar på mitt konto. Vem ska man kunna ringa? Jo man ska ringa sin mamma men det kan inte jag för hon ligger som lite aska i en urna nånstans, vart nu urnorna ligger och väntar under vintern. Även om det inte alls va bra och hur det än va så ska man väl ändå kunna ringa dit om man vill. Men ingen vet ju eftersom "hemligheter inom familjen får man aldrig berätta för nån". Dessutom sitter jag med räkningar på 25000 för en begravning som jag inte kan betala. Pengar som ska till en skitbegravningsbyrå som inte hjälper till ett skit. Bajs på er med, ni suger!

Och nu sitter jag här med tentan som vägrar bli skriven. Som redan är två dagar sen och jag vågar inte ens mejla min seminarieledare för jag är för rädd att hon ska säga att jag måste gå om kursen. Vågar inte ens kolla om hon mejlat mej. Vågar ingenting. Fegis. Fegisen känner sej som en fjortonåring som vill ha uppmärksamhet. Men nej, jag fattar bara inte hur man lösenordsskyddar vissa inlägg. Trevligt va? Skit i att läsa istället. Och ring inte för jag orkar ändå inte svara.