Läser ju sista terminen på lärarprogrammet och vi har ett helt sjukt schema, på sex dagar har vi tre seminarium varav ett är examinerande och vi har tre VFUdagar, vi ska läsa tusentals sidor litteratur och hinna förbereda för både seminarium och VFU. Idag satt vi i över 1½ timme på seminariet och klagade på detta, folk var arga, "skrek" och grät, folk gråter för att det är för mycket. Vissa funderar på att hoppa av, kan inte sova om nätterna och ständig huvudvärk. Dessutom har ALLA ett liv utanför skolan, men det hinns inte med. Det är INTE meningen att vi ska behöva sitta med skolan hela kvällarna och hela helgerna för att överleva. Seminarieledaren förklarade det hela med att hon var tvungen att ta semester. Hon får semesterdagar men vi får inte ens ledigt på helgen. Vi har seminarium på måndagar, alltså måste man i princip förbereda på helgen eftersom vi har VFU tisdag, onsdag, torsdag. Fredag är alltså enda dagen vi har till att göra allt annat. Precis som att man hinner det.
Folk tror att jag är lat och gnällig när jag säger att det är mycket, men det är ALLA som tycker att det är för mycket och för jobbigt. Det är SKITJOBBIGT!!!

Det är tur att Theo har så jävla mycket kläder för jag hinner inte ens tvätta, hinner inte diska, inte laga mat, inte handla. Ska vi göra nånting annat känns det som att jag tar tid från skolan. Men jag måste ju få göra saker med Theo nån gång.

Dessutom hjälper det inte att Theo fortfarande inte sover hela nätterna. Han är fem år, han borde sova. Vi båda sover skitdåligt när han kommer in till mej och jag fungerar snart inte. Vet inte vad jag ska göra.

Och jag funderar allvarligt på att hoppa av skolan, tre månader innan examen. Det är sjukt.